Illamående, reflux, förstoppning – tre besvär och vad maten kan göra

Många som trappar upp en GLP-1-behandling möter något av det här. Det brukar vara som värst de första veckorna och kring varje dosökning, och det brukar ge med sig. Under tiden går det att göra vardagen betydligt mindre obehaglig med ganska små ändringar i vad och hur du äter.

Illamående kommer oftast av att magsäcken töms långsammare och att den blir full snabbare än du hinner märka. Det som hjälper flest: mindre portioner oftare, mildare och mindre fet mat, långsammare tempo, och att inte lägga sig ner direkt efter maten.

• Mindre portion, oftarefyra små i stället för två stora
• Milt och mjuktsoppa, kvarg, ägg, kokt potatis
• Sval mat luktar mindrehjälper när dofter triggar
• Ät långsamtmättnaden kommer några minuter senare

När magsäcken står full längre ökar trycket uppåt. Det märks som sura uppstötningar, särskilt på kvällen och när du lagt dig. Ät den sista måltiden minst ett par timmar innan du går och lägger dig, håll nere fettet på kvällen, och höj huvudändan i sängen om det är återkommande.

”Det är sällan en enskild maträtt som är boven. Det är portionen, tempot och tidpunkten – och alla tre går att ändra.”

Äter du mindre passerar mindre. Kombinerat med att du sannolikt dricker mindre – törsten dämpas också – blir förstoppning vanligt. Här är vätskan viktigare än fibern: att öka fibrer utan att öka vätskan gör det oftast värre, inte bättre.

Öka mjukt, en sak i taget: ett glas vatten till, sedan lite mer grönsaker eller havre, sedan en promenad. Rörelse hjälper också magen att jobba. Mavora håller ett lägre fibermål åt dig så länge du checkar in att magen är känslig.

Kräkningar som inte ger med sig, svår eller ihållande buksmärta, blod i avföringen, feber, eller att du inte får i dig vätska – då är det vården som gäller, inte matplaneringen.

Näringsstöd, inte medicinsk rådgivning. Texten ersätter inte samtal med din vårdgivare. Vid svåra eller ihållande symtom: kontakta din läkare eller 1177.